Vastkusten pa tre dagar, det ar mojligt!

Nu har ni missat nagot! Och det ar val vart fel antar vi da vi inte har varit sa flitiga pa bloggarplanet. Skyller detta pa att vi endast fatt lov att lana dator for att maila och inte skriva langa uppsatser om alla vara aventyr och upplevelser... Men nu ar vi har igen! Vi maste nastan borja med vart aventyr nar vi simmade med salar runt om Tonga island i Abel Tasman National Park. Helt otroligt var det! Azurblatt vatten och en massa salar som simmade under och runt omkring oss. Kloka rad fick vi innan vi hoppade i om att salar inte gillar att bli dragna i svansen och att man inte ska sno en hanes platta sten, da det kan bli det sista man gor. Vi holl oss pa lagom avstand och undvek att bli uppatna!

Och tack vare simmandet med salar och kajakturen blev vi informerade av vara tva guider Harley och Harley (inte samma kille) att varje Tisdag halls det en Quiz-nite pa Hot mama's cafe i Motueka. Forsta veckans rafflande fajt tillsammans med ett lokalt par gav oss en mycket imponerande fjardeplats, men nasta gang var vi riktigt med i gamet och slutade pa en stolt andraplats! Tillsammans med ett stort gang, till storre delen bestaende av kajakguider (inte Harley x 2 men verkar som att alla i den har staden jobbar som guider), luskade vi ratt pa alla mojliga sorters fragor samtidigt som vi forvanades over hur vi snabbt blivit relativt valkanda i lilla Motueka. Vi var mycket riktigt de dar tva svenska tjejerna som hade paddlat kajak och simmat med salar med Harley x 2. Tank vad tva och en halv vecka i en hala kan gora for sitt rykte!

Nya Zeelands langsta hangbro har promenerats over, The Pancake Rocks har beundrats, Rotoroa Lake's brygga har det pa grund av oversvamningen vadats fram till och halva vastkustens underbart karga och vackra strander har det njutits av innan vi slutligen natt Glaciarernas paradis. Fox Glacier var pa grund av veckans sjuhelvetesregn tyvarr avstangd sa pass langt som en kilometer ifran iskanten, men vid Franz Josef promenerade vi fram till 150 meter ifran ismassan.

Gott Nytt Ar stundar och for oss vantar det framme i Queenstown, Nya Zeelands partystad #1. Lugn, lugn, vi ska inte inviga det nya aret med ett fallskarmshopp eller ett bungyjump. Vi ska bara festa lite! Och saga hejda till 2010, ett enligt vara summeringar helt fantastiskt ar. Vad tycker ni?

Happy New Year!
~Meit och Kajsa~

Merry Christmas!

Merry Christmas everybody! We hope that you will have an awesome Christmas! We sure are going to experience a proper Kiwi-Christmas, at least we think so!


God Jul pa er dar hemma i kalla kalla Sverige. Har ar det nu juldagen och idag vantar en jullunch med Kate och lens slakt och vanner. Och sa lite julklappsoppning sa klart! Eftersom vi inte simmade med salarna haromdagen da det blev installt har vi bokat om det tills imorgon sa om vi har tur sa far vi aka ut till Tonga island da! Har har vi aven bakat knack och chokladbollar som ar mycket populara vill jag lova. Ha nu en riktigt god jul!

Love Meit and Kajsa

Massa roligt pa G!

We're back! Eller ja nastan for vi sitter pa biblioteket har i Motueka da vi inte har nagot internet hos hosten vi bor hos nu. Och just det den nya hosten..ja..hur ska man beskriva dem. Trevliga ar de saklart men inte alls som A & L. Vi har lite svart att tycka om mannen L har da han gillar att prata mycket och tycker och tanker att han vet bast och mest. Men K ar valdigt trevlig aven om hon kan kannas lite fortryckt ibland, tur att vi ar dar och livar upp stamningen.men god mat och trivs gor vi, vi bor i var egna lilla husvagn utanfor huset previs utanfor hagen dar hastar, lamor, pafaglar och hons gar! De har 3 hundar som ar valdigt sociala och en av dem gillar att slicka allt hon kommer at. 3 hastar har de ocksa, vet dock inte om jag nagonsin har sett nagra fetare hastar. Men vi har ridit dem lite, Kajsa red foredetta distanshasten Chelsea, jag red bockande (och ont overrallt) Laddie och sedan red jag aven Zane som sadeln snurrae runt pa sa jag red barbacka istallet, roligt!

Vi har fullt upp har opcksa for det finns sa manga saker man kan gora har. Idag ska vi till marknaden i Nelson och sa ska vi aka varldens langsta flying fox! Pa mandag ska vi vandra och paddla kajak. OCH pa torsdag da ska vi baske mig simma med salar, hur coolt ar inte det!? Massa roligt pa gang alltsa!

Och for de som undrar sa rullar Nisse pa bra nu efter att han har blivit lite fixad. Och om vi har tur kommer han fortsatta gora det ocksa!

Julstamningen har inte ritkigt kickat in annu men vi ska fa kla julgranen hos den har hosten pa mandag ocksa sa kanske ar det 3de gangen gillt innan det kanns som jul! Vi ska fa folja med hosten till en jullunch pa juldagen med alla deras slaktingar vilket ska bli roligt!

Men, nu bar det av mot Nelson!

Kram Meit

Sistakvallenlordagsmys!

Idag var det sista dagen har hos Liz och Andrew, eller vi aker inte forrans imorgon eftermiddag men vi sa hej da till L & A idag eftersom de akte ner till Christchurch idag. Tror L & A kommer sakna oss, de har sagt att om vi inte skulle fa stanna i Motueka over jul sa far vi garna fira med dem i the sounds. Valdigt gulligt av dem. Och som om det inte var nog att betala den $300 dyra bilrakningen for oss sa hade de kopt varsin liten julklapp till oss. So sweet! Men vi har fatt order fran Liz att vi inte far oppna dem forrans juldagen, vilket vi of course inte kommer gora!
Annars idag har vi hjalpt Nicki att servera pa ett 90-ars kalas, typ devonshire tea for 40 pers. Trevligt men varmt for de fick sitta inne i den lilla stugan for det blaste sa mycket ute.


Sa nu har jag och Kajsa myskvall har i huset. Maste saga att vi har trivts mycket bra har.
Igar sa akte Kajsa in med Nicki till Blenheim for att titta pa en tradgard, sjalv valde jag att vara kvar har pa garden och hjalpa L & A med hoet som skulle in. Satt pa flaket som var fulllastat med ho igar och Andrew som precis hade stangt en grind sa "well don't you look like a real farmgirl!" och skrattade, tog sedan Choco och slangde upp pa flaket ocksa sa att "bilden" skulle bli hel liksom. Det var roligt! Nar Kajsa kom tillbaka hjalpte vi Liz's bror att fosa hans ca 250 kor up the hill. Och boy hade han nagra stora tjurar, en var helt gigantisk! Rakade hamna precis bakom den nar vi foste upp dem och maste saga att man kande sig ratt liten, sarskilt nar Kajsa lamnade sin "position" for att ge lite moraliskt stod som hon tyckte att jag behovde da hon sag den stooora tjuren och sen mig.



Idag hoppade jag med Zuchie for forsta gangen, och med tanke pa hur snubblig som hon ar var hon riktigt duktig! Har den perfekta videon dar hon river hela krysset men kunde inte lagga upp den sa ni far noja er med ett kort dar hon faktiskt hoppar!

Kram Meit

Horses are amazing!

I figured that it was about time for a blog entry in English again. So, we're back with Liz and Andrew and it really feels like home. There's always so much that is going on here, you never get bored!

Okay, so today we've been working with the horses, Zuchie and Shannon got a ride up the hill, Poser learnt that the hose isn't a dangerous snake and Helge (or Moose if that's easier for you) got to cuddle with me. I'm so going to miss Zuchie and Helge, I might take them home with me;) And I'm sure going to miss the happy, adorable and stone-crazy Choco! (Kajsa is at the moment trying to figure out what Liz's turkish delight tastes like, so far no success. But it is delicious! And our fudge we made yesterday is sooo good!)

Anyways I must try tell you about working with Helge, it's THE most amazing feeling when you can tell that he really trusts you! For instance when I was sitting on the ground today and Helge came up and sniffed my hair and put his head in my arms. I mean how can you not love that?! And the fact that if he knows I'm there he'll stay close and sort of eat the grass that's around me instead of wandering of somewhere. It's difficult to explain but I can sit in his paddock for ages and do nothing, and still I won't get bored.

Big boy Helge!

This Sunday we're going to out new host in Motueka! And we're house sitting for L and A again this weekend before we leave! However, right now we need to go and find Choco, she's disappeared! But I think that she might be over by the sheds, there's only one way to find out!


Love Meit

Kansliga lasare varnas!

Idag var det alltsa dags for "the beasts" att aka till kohimmelen. Behovde inte ga upp riktigt lika tidigt som igar, runt sju var det uppohoppa som gallde. Kajsa gick ut lite tidigare sa nar jag kom ut hade de skjutit den forsta stuten. Den andra fick nog en inkling av vad som skulle handa och hoppade over stangslet. De fick till slut tag pa den ocksa och nar bada var doda sa skulle dem flas och styckas.


Hur ska man egentligen beskriva vad vi sag, hmm...lite bilder!

Meit goes...ewwwww disgusting!!!!

Slaktaren med det stora hjartat.

Kram Meit

'Skapligt jobbigt problem med ovantad losning' eller 'varfor man inte ska kora en extra svang for att titta pa stjarnorna klockan halv tolv pa kvallen'

Vita spetsforkladen mot svarta kjolar, 120 olika sorters tekoppar omorganiserade och en harklippning i utbyte mot ett serveringsjobb for stadens harfrisorskors julfest senare, sa ar vi tillbaka hos Liz och Andrew.

Vi stannade bara hos Nicki och Russell fem dagar eftersom en ny helper var pa igang och vara kunskaper samt energi var battre anvanda hos A och L. Sa nu ar vi tillbaka och kanner oss som mer an hemma. Men de senaste dagarna har varit langa och resan hit har varit vindlade (metaforiskt, inte bokstavligt da vi helt enkelt akte tvars over vagen till grannen).

Som sma dockor sag vi ut efter att Nicki lagt sin hand vid var kladsel infor Devonshire Teet. Langa svarta kjolar, vit skjorta och vitt spetsforklade var det gallde, i riktig Kaffestugan-stil. (Ta garna en tripp till http://oaktreecottage.co.nz/ for mer info om Nickis sota lilla stuga.) Nar vi anda hade kladerna pa, klamde vi in ett serveringsjobb at Nickis syster och hennes frisorkollegor. I utbyte fick vi en harklippning och, i Meits fall, en harfargning. Helt okej for nagra timmars chill jobb och massa god mat. Buffe med krafta och paua-bittar, pavlova och chokladrulle. Kvallen var trevlig och vi tyckte vi gjorde ett bra jobb som serverade dricka och ostbricka at de fyrtio gasterna.

Visst kan man nastan tro att vi ar plockade fran en sekelskiftesroman? Meit: "om jag i vanliga fall inte kanner mig som riktigt en san midget som folk kallar mig, sa kanner jag mig som det nu i den har outfiten."

Vi var matta, glada och nojda med oss sjalva nar vi akte darifran, men med en snabb blick upp mot himlen insag vi att det otroliga stjarnbestrodda svarta dar uppe insag vi att kvallen var for ung for att ta slut dar. Stjarnorna var helt enkelt alldeles for vackert for att strunta i. Med glatt lynne beslutade vi oss darfor for att ta en liten extra svang i natten for lite stargazing. Tss, vilket misstag det skulle visa sig vara. Missforsta mig inte, himlen var otroligt vacker. Det finns pa nagot satt mycket fler stjarnor har an vad vi har hemma i Sverige. Ett ogonkast uppat och varlden som vi kanner den tycks ovanligt liten.

Problemet var att nar vi satte oss i var lilla Nisse och skulle bege oss hem igen, ville han inte starta. Och fortfarande inte starta. Gasen i botten, vrida nyckel, inte starta. Small pa instrumentbradan, vrida nyckel, inte starta. Mitt ute i ingenstans, vid sidan om en svart, tom vag med allt fler mystiska prassel-ljud i buskarna omkring, var vi fast med vara vita forkladen fortfarande pa och en bil som strejkade.

Sa vad gor man? Klockan halv tolv pa kvallen? Jo.. man ringer generat, och mycket ursaktande, Liz och Andrew. Och de lovar att komma och radda oss.

Da, efter att stackars Liz har tvingats slapa sig upp ur sangen, bestammer sig plotsligt Nisse for att ge upp och lata var vilja ga igenom. Han harklar sig och med lite illavarslande ljud fran motorn kampar han sig igang. Det var bara att ringa tillbaka och saga till vara hosts att de kunde lagga sig igen. Ar det inte typiskt?

For er nu som kanner att det har inlagget ar lite val langt for att lasa i ett svep: har kan det vara lage att bryta, gora nagot annat och sedan komma tillbaka. Men se till att komma tillbaka for tro mig: inlagget blir bara battre!



Bilen hade redan da kranglat ett par ganger innan, men det hade inte hittills varit sa extremt svart att starta. Sa nu kande vi att nogot drastiskt behovdes goras. Vi kontaktade AA. En ny forsta-sig-pa-bilar-man ryckte ut och fick igang Nisse sa pass att vi kunde korahonom in till en mekaniker i Blenheim. For er som har last tidigare inlagg angaende bilproblem vet om att vi vid det har stadiet borjade se dyra rakningar framfor vara ogon och ju narmare staden vi kom, desto mer verkade vara farhagor vara pa vag att besannas.

Var oro var till stor del befogad, en rejal rakning blev det, men med en ovantad betalning. Efter att stora delar av Nisses startmotor bytts ut, forvantade sig verkstaden 304 $ i utbyte (snabbt overslagsrakning, ca 1600 SEK). Nagot vi kande oss helt okej med att betala. Jag menar, vad skulle vi gora, bilfan startade ju inte! Men da vi kom tillbaka till mekanikern efter ett par timmars mekande, visade det sig att en viss Mr A Barker hade tagit hand om det financiella och att vi bara kunde ta var nyfixade bil och aka. Jaha. Men. Jaha. Hur? Vanta nu. Forvanade och faktiskt ganska chockade satte vi oss i bilen och korde hem.

Att fa en 300 dollars rakning betalad at sig bara sa dar ar inget som vi ar vana vid. Visst hade Andrew och Liz lovat att vi skulle fa betalt for de fem extra dagars jobb vi gjorde med hastarna medan vi bodde hos grannen. Men att vi skulle fa betalt pa ett sadant satt hade vi inte forvantat sig! Vara invandningar att vi ju maste betala tillbaka avslogs dock direkt och inte mer med det var det. De kunde ju med att oroa sig for var del!

Det ar darfor lattade som vi kan ga till sangs efter en lang dag som borjade redan klockan sex i morse da hoskordens balar skulle lassas in. Att gora det varje dag skulle resultera i en hel del muskler kan jag lova. Och om hud full av roda prickar efter det sticksiga hoet. Idag var ocksa dagen da lilla folet Helge blev av med sin manlighet. Krasterad och forodmjukad, men i ovrigt okej. Kanske pa grund av Andrews lilla chat med honom kvallen innan. Vi tyckte att han kunde behova lite "moral support from a man".

Den som nagon gang sagt att pa landet hander ingenting, kunde inte ha mer fel. Imorgon fortsatter spanningen i form av en biologilektion i en tjurs anatomi. Det ar dags for parets stora bestar att fara till kohimlen.
 

En roddtavling har vi ocksa hunnit med! Som askadare.

/Kajsa vid tangenterna, Meit i historierna!

Tea and scones, roses and hollyhocks. Sweet, english country living.

"K-J could you get this down from me?" Det ar Nicki's sjungade ljusa rost som ropar pa mig fran matsalen. Liten som hon ar uppskattar hon min hojd och jag lyfter smidigt ned brickan fran toppen av skapet. Namnet Kajsa ar fortfarande lite svart att greppa och K-J har blivit mitt nya smeknamn. Brickan behovs for imorgon ar det en Devonshire Tea-bjudning och 14 sma tradgardsdamer ska komma hit och avnjuta en kopp te och en god scone med gradde och sylt. Nicki har sitt eget catering foretag och anordnar bade bjudningar hemma hos henne sjalv, liksom brollop och andra festligheter.

Det ar latt att forsta varfor folk vill bjuda sina vanner att komma hit. Inbaddad bland rosor av alla de sorter, buxbomskantade rektangulara rabatter, skogsnavor och stockrosor, ligger den lilla vita stugan i nagot av en oas bland traktens vingardar. I ett ungt land dar gamla historiska byggnader helt lyser med sin franvaro, ar Nicki och hennes man Russell's lilla Cottage fran 1874 nagot man inte springer pa varje dag.

Alla de som vet att ett nytt nummer av Lantliv i brevladan innebar nagot av julaftons morgon for mig, kan forsta att jag var sald redan vid de forsta blommiga tekopparna och vitkalkade vaggarna. Akta english country living sa det star harliga till! I ett par dagar har vi om morgnarna fatt hjalpa till att pyssla om tradgarden, klippa bort doda rosor och rafsa lov. Efter lunch bar det av tvars over vagen till Liz och Andrew, och framfor allt Zuchie, Shannon, Helge och Poser. Och Choko sa klart! Lite som busiga rymningsbenagna barn kanns det nar vi smyger ivag till grannen. Som om det egentligen ar dar vi vill vara och inte har. Och kanske ar det det. Livet hos dem har blivit lite som hemma och varje gang vi ar dar kanns det konstigt att ga darifran. Vi kommer alltid tillbaka igen. Eftermiddagen darpa.

Men kanske kommer vi tillbaka helt igen, ganska snart. Nicki och Russell verkar namligen inte ha sa jattemycket jobb for oss anda och eftersom en annan helpx-tjej snart ar pa ingang, har de borjat ge oss lite hintar att aka vidare. Vi far tips och adresser om andra hosts som behover hjalp, men det anda som genast lockar ar inte att aka vidare till ett nytt stalle. Det ar flytta tillbaka till Andrew och Liz. Rosprydda tekannor till trots, graset ar inte alltid gronare pa andra sidan staketet (las: vagen), chokladmjolken med den skummade mjolken ar svar att sla och lite extra tid i Simba's naste innan vi styr norrut skulle vara valkommet.

Tills dess patar vi vidare bland blommorna i morgonsolskenet och traskar over till hastarna efter lunch.


Tack for visat intresse och kom ihag att inte ata gul sno. Det ar inte frusen apelsinjuice.

~Kajsa~

Hoppning pa G!

Puh, ah... det ar sa varmt. Puh, man blir sa slapp, orkar nastan inte gora nagot. Vill bara ligga i skuggan med ett glas isvatten. Det ar saaaaaa soligt, inte ett moln pa himlen. Saknar nastan snon och kylan hemma... NOT. Haha, nar vi laser om snostorm hos er hemma har vi sommar och sol och bada i pool (om den inte hade varit sa skitig). Underbart!!

Lite bilder fran Mount Tapiwainuku, precis brevid dar vi bor:

 

Meit & Shannon hoppar!

Kajsa tomkor Zuchie

Shannon pa g!

Kajsa & Poser!

Alla Meits hastar alskar att bli kliade i oronen! Helge ocksa!

 

Nu sa ska vi organisera oss lite har for i eftermiddag ska vi flytta over till grannen som rakar vara varan nasta host. Det roliga ar att de har ingen aning om att vi har bott grannar med dem i over 2 veckor! Har sagt att vi ska komma till dem vid 16.37, haha vilket lar gora Nicki lite forvirrad trodde Liz. Har aven fatt mycket bra tips fran Andrew vad vi ska saga till dem!

Kram Meit & Kajsa

Hej tomtegubbar slar i glasen!

Och sa var det jul igen! Eller inte riktigt an, om jag har ratt sa ar det 27 dagar till jul, da tror jag det ar den 25 december. Kommer bli en annorlunda jul har nar vi firar en dag efter vad vi ar vana vid men det kommer bli roligt att fa vara med om de Nya Zeelandska traditionerna! Idag var det dock pynta julgran och huset som gallde! Det tog ett tag att fa ihop granen da det var en platsgran och vi var tvugna att spika fast julgransfoten i golvet for tydligen gillar katterna att klattra i den..men till slut kom den upp ordentligt, nastan...

Kajsa leker julgran!

Imorgon ar det 1 advent! Det far ni inte glomma. Har ska vi ha mysig frukost och tanda forsta ljuset!


Kram Meit

(P.S. Emilia kolla facebook, mycket viktigt och forhoppningsvis goda nyheter! D.S.)

Fredagsmys!

Idag efter att vi hade tagit hand om hastarna, tomkort Zuchie och Shannon, och pysslat lite med Helge som fick in en spark idag pa Meit nar vi ovade pa att lyfta hovarna sa imorgon kommer hon ha ett blamarke! Efter att vi hade atit lunch sa tog vi Nisse, (som startade idag, yes!) och korde ca 30-40 minuter bort, dar vi sedan vandrade till Sawcut Gorge. Vad ar nu detta? Jo, hur ska man forklara det, det ar typ som om en smal bergsklyfta. Lite bilder far helt enkelt visa!

Pa vag till Sawcut Gorge

Av och pa med skorna for vi fick krossa floden flera ganger.

Vilken vag ar ratt? Vart tog de orange pilarna vagen?!

Pa med skorna igen!

Sawcut Gorge

En harlig dag att vandra pa! Nu ar det fredagsmys har, vi har HF (hostfritt) for Liz och Andrew har akt upp till nordon for att titta pa nar deras son tavlar. Sa det ar vi och djuren! Tacopaj, glass och Glee det ar fredagsmys det!


Kram Meit

Vad ar det som lurar i vattnet?

Vid varldens ande ligger en hog med sten fran Sverige. Det ar sant, vi har varit dar.

Vid sextiden tisdag morgon borjade The Beatles som vanligt spela sin "Here comes the sun" som vackningslat pa mobilen. Farligt att gora sa. Valja en vacker och ljuv melodi som alarm menar jag. Kommer for alltid associera den laten med tidiga morgnar da man segar sig ur sangen. Spelar ingen roll om solen ar pa vag. Usch. Vill inte hora.

Upp kom vi dock och red och skotte om hastarna gjorde vi, for att och ge oss av i god tid mot Liz's och Andrew's sommarhus i Marlborough Sounds, skargarden mellan Nya Zeelands nord och sydo.

Ju narmare kusten vi kom, desto vildare blev naturen, dar urskogen bredde ut sig pa kullarna. Vagen slingrade sig langs med begsvaggarna och i baksatet pa familjens Landrover borjade magen gora uppror. Pa bade mig och lilla hunden Choko. Ingen fara, vi nadde till sist strandkanten oskadda och stannade vid den lilla stugan vi skulle overnatta i. Med varldens coolaste racerbat utanfor! A boat to have fun with, sa att saga.

Med fiskespon och bete nedpackat spurtade vi ut ur den lilla hamnen, ut ur viken, ut mot oppet hav.

Plotsligt, helt utan forvarning, fick vi syn pa den. Den dar fruktade spetsiga fenan som sticker upp ur vattnet en bit framfor oss. Skrammande bilder borjade ta form i Meits huvud och den dar laskiga dokumentaren om hajar som hon sett pa Animal Planet tycktes for ett ogonblick ruskigt verklig.

Tills vi sag vad det verkligen var. Delfiner! Minst tio stycken som simmade runt baten och lekte i vara svallvagor. De hoppade, snurrade runt och var allmant spralliga sa nara var sida att man nastan kunde klappa dem. Vi hade haft turen att kora rakt in i ett stort stim som var pa vag in i viken. Nagot som enligt Liz inte alls hande sarskilt ofta.

Upplivade och inspirerade av delfinernas aktivitet, gav vi oss fulla av hopp vidare ut i sundet for att ta hem kvallens middag. Tolv fiskar fick vi enligt lagen dra upp och 13 blev det. Tre per person och en per hund! Inte latt att halla rakningen nar man drar upp fisk efter fisk efter fisk. Dagen storsta drog jag upp och var mycket stolt anda tills Andrew berattade att den sortens fisk var en riktig djavel som ingen tyckte om. Tillbaka i sjon med den. (Efter ett hugg i huvudet)

Inte samre var Meit som drog upp dagens allra forsta firre.

Innan vi vande hemat stannade vi for att samla ihop lite snackor/musslor, "Scallops". Andrew och Liz slangde i en slags bur som vi drog efter baten langs med bottnen. Fiskelyckan var fortfarande med oss och kvallens forratt var raddad!

Efter en mycket god och valfortjant middag tog vi en lysmaskpromenad. Som sma stjarnor i morkret blinkade de sma djuren upp mot oss fran sina bon i vagkanten.

"I wish I was a glow worm 'cause glow worms are never glum. That's because the sun is sticking out their bum."  //Visa fran Andrew's barndom.

Vi sov gott den natten.

Det underbara vadret holl i sig aven nasta dag och vi fick ytterligare en lyckad utfard i skargarden. Fisk i overflod och picknick pa stranden innan det var dags att bege sig hemat. Varsin real fruit icecream pa vagen och trippen var fullbordad.

Ledsen over cliffhanget i borjan. Varldens ande ar en liten vik nara Liz's och Andrew's sommarhus dar mycket riktigt en hog med sten ligger. Stora fartyg fran Skandinavien tog med sig stenen for att halla skeppen balanserade och med ratt tyngd. Nar de nadde Marlborough Sounds bytte de ut stenen mot timmer och resultatet syns annu idag. En liten o vid stranden. Borde inte alls kallas varldens ande. Borde kallas Sverige.

// Kajsa och Meit

'Koksbordspoesi' eller 'Kullarna ar gronare pa andra sidan varlden'

Nar vi ser ut over dalen framfor oss, med de mjukt rundade kullarna i kontrast till de strikt inrutade och valklippta vinraderna, ar tanken pa tradgardslandets bristande potential som bortblast. Bergskiktets grona yta paminner om nott sammet. Varje sommar slits det ned av solens stralar och borjar vaxla i gult. Pa vissa stallen har allt ludd forsvunnit helt och den graa stenen tittar fram. Men sa fort vintern kommer tillbaka byggs det upp pa nytt.

Bara de sma vildkaninerna bland buskarna har uppe forbiser utsikten. De tycker sakert fortfarande att kokslandet ar viktigare. Salladsblad, morotter och kalhuvuden ar vad som lockar fram kaniner, men just nu har de for lange sedan sprungit och gomt sig.

Langt bortom den smala dalgangen syns tva ston pa bergskronet. Hastarna gnaggar mot oss, men ljudet forsvinner i blasten. Anda ger de inte upp och vi vet att de i fortsattningen kommer att halla utskik efter oss varje dag. Vi ar deras enda kontakt med resten av flocken darhemma.

En hand pa Shannons hals avslojar att hon svettas efter den branta klattringen. Hon frustar till och vi fortsatter framat. Langt darnere syns stigen som ska ta oss tillbaka hem, men just nu ar det de forsta stegen som raknas. Varlden ligger for vara fotter. Bade langt borta vid horisonten och har, alldeles nara.

Movietime!

Tycker det ar sa roligt att Helge har gatt fran ett fol som inte ville komma nara till ett fol som kommer fram och tom sover bredvid en!

Nu blir det film, te och Liz's hemmagjorda kakor! Mums!

Kram Meit

Jag tar min bok och gar ut till Helge!

Host,host...bade jag och Kajsa luktar av rexona deospray for man...varfor? Jo Andrew gick igenom saker som han hade haft i bilen och hittade da detta spray vilket han sedan tyckte var jatteroligt att spraya pa oss..Darav lukten.

Igar var det annu en dag med solsken, smallte nastan nar jag gick ut och hangde tvatten! Darfor fick det bli en svang in till Blenheim med Nisse och ata italiensk glass, yum! Forsokte aven forgaves att hitta en bra adventskalender, de vi hittade kostade $15!! Alldeles for mycket och vi vill inte kopa en med choklad for det kommer garanterat att smalta! far fortsatta att leta helt enkelt!

Vi har nastan redan varit har i en hel vecka, tiden gar fort! Och om vadret tillater i nasta vecka ska Andrew och Liz ta med oss upp till Marlborough Sounds dar de har en sommarstuga och bat typ. Hoppas pa fint vader!

Idag var vi ute pa en tur upp pa A och Ls "kullar" med Zuchie och Shannon. Shannon var busig och Zuchie var en angel for att vara forsta gangen utanfor paddocken! Sedan spenderade jag storsta delen av dagen i yarden med folet Helge, L och A kallar han Moose for de har lite svart med uttalet. Har suttit dar i minst 4 eller 5 timmar, tog med mig en bok ut. Nu kanske ni undrar varfor sitta hos en hast sa lange? Jo, for att han ska forsta att vi manniskor inte ar farliga. Och det tog sin tid men efter ett tag kunde han inte motsta hoet och nyfiken var han pa mig ocksa sa han kom fram och snosade lite. Han somnade 2 ggr! Han riktigt la sig ner pa sidan en gang tom! Och nar jag, Kajsa och Liz gick ut for att fodra kvallsho sa gnaggade han! Gullfolis!

Angende Dippy, den enorma katten sa kallas han nu for Simba!

Meit & Zuchie

Kajsa & Shannon

Meit & Zuchie ute pa aventyr!

Folet Helge (till hoger) och mamma Hurricane

Kram Meit

Hastar, hastar och ater hastar!

Varmt!!! Idag har solen verkligen stekt pa eftermiddagen. Pa formiddagen blaste det men den forsvann senare och da blev det varmt, nastan for varmt. Idag besokte vi en mysig butik ute vid ett vineri (eller vad det nu heter?) och en chokladfabrik och da menar jag riktigt choklad! Gratis ar gott sa massa prover naturligtvis, yum!

Annars lever livet har hos Liz och Andrew. Bada tva ar sa trevliga och jag undrar om Andrew kan leva en dag utan att skoja. Kajsa gav han en jongleringslektion igar, han var faktiskt riktigt duktig! De har aven 3 katter: Nuts, Rabbit och Dippy. Dippy ar gigiantisk, vager 8kg! men mysig! De har aven en hund som heter Choko som ar helt obsessed med stenar. Och sen naturligtvis har de hastar...och mer hastar..Sju totalt, som de har hemma pa garden for sedan har de nagra till som deras son tog med sig upp till nordon. Men fran borjan.. Kajsa rider ett sto vid namn Shannon som ar en gammal hopphast som deras son har tavlat. Pigg och glad ar hon dock, och hon gillar att bocka! Sjalv fick jag forsta dagen ta hand om deras 4-aring Zuchi som har blivit inriden men inte riden pa ett bra tag. Hon var lite crazy forsta dagen sa jag bestamde mig for att longera henne.. Kunde dock inte lata bli att beratta for A och L om tomkorning och de tyckte det lat sa bra att de akte och kopte ett par tommar!  Fick aven anvanda lite Monty Roberts pa henne. Idag tomkorde jag aven henne och forst sa fanns det naturligtvis inget mer laskigt an tommen pa ryggen sa vi gick runt ett tag, Andrew gick vid huvudet och jag bak. Resultatet blev att hon gick kononfint i bada varven i trav, forsta gangen hon blev tomkord! Det var sa roligt ocksa far hon hade lart sig fran igar att om jag stannar, da stannar hon med, och det ar bakom mig. Hon lar sig verkligen snabbt vilket gor det sa roligt att jobba med henne. A och L tror att jag ar typ varsta hastviskaren,hihi!
 Sa A och L har nu fragat mig om jag vill borja hantera deras 10 manader gamla hingst fol som ar gigantisk, skojar inte! Sen kom de lite senare och fragade om jag ville jobba med en av deras aldre hastar som tydligen ska vara lite konstig, sjalv tyckte jag att hon lat som ett sto. SEN som om inte det vore nog sa fragade de mig idag om jag ville rida in deras 3-aring... Vad ska man saga..Svaret blev, jag kan ju alltid forsoka. Alskar en ny utmaning!

Vi ska stanna har tills vi aker till varan nasta host den 1 december. Och vi satt och at lunch igar nar vi kom in pa vem vi skulle till nast. Berattade deras namn och att de bodde har i Blenheim ocksa. Tror ni inte att det visar sig att var nasta host ar deras grannar!! Varlden ar liten ibland! Sa igar fragade de oss om vi inte kunde rida deras hastar efter att vi hade akt till var nasta host, ca 100m ner pa vagen.. Sa nu far vi rida och om ni kanner mig ratt sa vet ni att alskar jag det har!! 

Snart dags for Jamie's food revolution, det far vi inte missa!

Kram Meit

Lilla Varnamo goes international

Jaha, har aker man till andra sidan jorden for att se annorlunda natur och traffa nya manniskor och vem stoter man ihop med pa ett litet hostel i Picton om inte Eskil och Jonnas polare Mikael Colleryd?


Men nu gar jag handelserna i forvag.

Efter en mycket ekonomiskt tillbringad natt (bara 16$!) i ett litet, men tillrackligt stort, rum pa en primitiv, men tillrackligt utrustad, holiday park strax utanfor Wellington sa korde vi Nisse till havs. Ja, ombord pa farjan som skulle ta oss till sydon det vill saga. Och vilken fard! Vi kunde inte valt en battre dag. Solsken, skargard, batar, tyska turister... Goteborgs skargard, slang dig i vaggen! Mycket fint indeed.

Men. (Jag vet, men far inte borja en mening med Men, och absolut inte ett helt stycke, MEN vem bryr sig?) Var storhetskansla over att komma till en helt ny o, som bara vantade pa att bli utforskad, skulle strax forbytas i ren skar skrack, da vi efter uppskattningsvis 200 meters bilkorning kande oss tvingade att styra Nisse intill kanten och stanna. Ett mycket orovackande ljud (thomp, thomp, thomp), och faktiskt aven synkroniserade vibrationer i bilen, kom ifran hoger framdack sa fort vi borjat starta och lat snabbare och varre ju fortare vi korde. Hemska visioner av reparationer och rakningar pa hundratals dollar blixtrade forbi vara ogon och vi var tvugna att ta ett kex for att lugna ner oss.

Ja, vi forsokte titta pa bilen och hitta felet och Nej, vi kanske inte kom ihag sa mycket av den dar korkortsteoridelen som handlade om bilens uppbyggnad, men vi kunde da inte hitta nagot som var fel. Sa vi vande oss som alla desperata och uppgivna manniskor till AA. (Automobile Association, inte Anonyma Alkoholister). Meit forklarade laget och en halvtimma senare kom en man med ett typiskt jag-forstar-mig-pa-bilar-utseende. Han korde en vanda med mig i passagerarsatet, horde det hemska oljudet och sa att "ojda, det har later inte bra... inte alls bra". (Vilket ledde till annu en omgang av hemska-rakningar-visionerna.) Vi stannade och tog oss en titt igen pa dacket i fraga. Och det var inte alls punka, inte ens en fastklamd mosad Possum. Det var bara en klump med smalt asfalt blandad med grus som fastnat pa dacket och orsakat de vibrationer och ljud vi markt. En skruvmejsel, borste och 2 minuter senare, rullade bilen fint och det var bara att tacka mannen och kora vidare. Och det basta av allt: inga rakningar! Karlek till AA.

Och det var sa vi hamnade pa "the Villa", hostelet dar vi tillbringade foljande tva natter. Och dar Colleryd kommer in i bilden. Vi star i koket och lagar fisksoppa med Phillipe, en svensk kock fran Stromsstad som ocksa bodde dar (var kommer alla svenska helt plotsligt ifran?). In kommer i alla fall tva killar och sager Hej, istallet for Hello. Ah, ni kommer fran Sverige! Var ifran? Jaha, Smaland! Va, Varnamo? Vanta nu... jag kanner din bror och Ohrn... Jonnas syster? Markligt. Slutade i alla fall med att vi hade en jattetrevlig kvall med monopol och appelpaj (hostelet serverar gratis appelpaj med glass varje kvall klockan atta. Nar man hor plingan vet man att det ar dags!) och en trevlig formiddag dan darpa.

Mycket vacker fyratimmars vandring utanfor picton harbor.

Mycket vacker. Manga kullar. Mycket skoskav. Mycket varme. Mycket jobbig.

Batrace med killarna i Picton. Bara 20c per bat! Givet!

Nu ar nu och har sitter vi hos nasta host, Liz och Andrew soder om Blemheim. Gillar redan det har stallet, hur kan man annat med tre hastar som behover motion och ett gronsaksland som inte utnyttjas till sin fulla potential, annu. Tack for visat intresse, och alla pappor darute: Grattis pa Fars Dag!

~ Kajsa ~

Last night in Wanganui

Update from Wanganui! Tomorrow we're leaving and going south. We plan to stay one night in Wellington and on Friday we're taking the ferry over to Picton and the south island. We've been trying to find a new host today, or well all week but no luck so far. But we will keep on trying!

Today we've been working with cutting down branches and removing what was left of the old fence. We even got the extraordinary honour to drive Murray's truck! Lots of fun, even though that meant that we had to drive a manual.

This Monday we cleaned the pool, as you can see in the photo. Took all day but we finished and now it's really clean! Since we worked all day we got yesterday off and therefore we stayed up really late watching movies in Murray's office, which meant that we slept until 10-11am.. Anyway when we did get up we took Nisse for a drive to Kai iwa beach. Since we felt a bit creative we decided to make a sandcastle, however we concluded that our castle couldn't really be called castle so it became a mountain instead!

Some pics of what we've been up to workwise here in Wanganui:



 ooohh! Almost forgot! We had some ice-cream the other day while cleaning the pool, not Magnum but some other brand and they had this "win a free ice-cream thing" too, and guess what?! I won!! Finally, though we're still trying to unlock the vault for the Magnum as well...

Lots of love,

Meit

Underskatta aldrig en svensk kottbulle!

"You know, you are two young Swedish girls with you whole lives ahead of you. You will discover the world, go on to study at the university and eventually find the men of your dreams. And when you do, make sure you send them to work with me for a couple of weeks so that I can make sure they are good people!"

Sa sa var host Murray till oss haromkvallen nar vi annu en gang gjort vart i koket och lagat till kottbullar, ugnsbakad potatis och kumera, egengjord brunsas, avocado- och tomatrora och en fargglad sallad med gronsaker, frukt och notter. Det ar lika harligt att se hur han arligt uppskattar var hjalp med matlagningen som det ar att hora av barnen att maten "is better than when dad cooks it..". Med lite kvinnlig list byter vi ut pommesen, hamburgarna, fiskpinnarna och det vita brodet mot hemmagjord kottfarssas, pasta, gronsallad och grovt surdegsbrod, medan vi ger tips pa hur man kan lagga upp veckans meny och ta vara pa rester.

Inspirerade av Jamie Olivers Food Revolution, manne? Forresten, har tittar vi pa Glee, sasong 2. Hur langt har ni kommit i Sverige pa den trudilutten?

Mina damer och herrar! Ni kan lugnt pusta ut. Nya Zeelandska All Blacks vann efter 80 minuters intensiv dramatik slutligen matchen mot England (i drottningens hemland sjalvt, till engelsmannens fortret). Vilken sport? Rugby saklart! Murray overvagde allvarligt att ga upp klockan tre pa natten for att se live-sandningen, men valde att istallet se reprisen vid sju pa morgonen och jag gjorde honom nyfiket sallskap. Man kan ju inte missa sporternas sport som inleds med den klassiska maoriska krigsdansen Haka och sedan ager rum pa ett satt som skulle kunna beskrivas med tre ord: brutalt, komplicerat och med den manliga hedern pa spel!

Slutligen vill jag bara saga Grattis Jonna! Lillasyster halsar och onskar dig en harlig fodelsedag, dar en och annan overraskning kanske vantar...

Hej hopp, i skogen star en sopp!

// Kajsa 

The secret how to make Kiwi Kids happy

In respect of our newly gained foreign friends (read: Maria and Freddy, to whom we also dedicate this blog-entry) we will try out a new strange language we have discovered during our travels at the end of the world. After all, we ARE celebrating our two-months on the road anniversary at this very day and are more and more considering ourselves as Kiwis (the people, not the bird, Kent).

Today we got ice-cream! Absolutely worth mentioning! Although... the vault of Magnum is still locked... Damn it, we've bought more than six ice-creams for God's sake! What are the odds for that??? (The history for you Swedes: one of six Magnums here have a little note on them saying you will get one more for free, causing us easily manipulated souls to buy them in the hope for happiness... all the time.)

Anyway, the treat was from our beloved new host Murray, whom we today have taught how to cook Taco's. Worked way better with the kids than yesterday's Swedish Flying Jacob. Apparently Chicken, Bacon, Banana and Peanuts only taste good when separated, according to New Zealand kids, and not when mixed together as we do in Sweden. Despite their strange taste of food, we absolutely adore these kids and love spending time with them in the afternoon playing "One Two Three STONEFACE!" (ett tva tre forstenad).

If you have ever seen our car Nisse, you will most certainly no more recognise him. You see, today we have spent three hardworking hours cleaning our most expensive treasure. And it almost turned him into a new four-wheeled creature! Though we did find some rust on him that made us a little concerned about the health of his... However, we did get rid of the mould! Swedes vs Mould, 1-0!

Now: movie+cookie. (oh sweet lord are there a better combination?)

With lots of Love
~Kajsa and Meit~

Pics!

Har kommer nu lite bilder fran varat aventyr ute i bushen! Vi borjar med Rugbymatchen i Matiere, lagen som mottes var singles vs married av alla man i byn.. Singles won! Fast det fick vi reda pa dagen efter eftersom vi inte orkade sitta och titta klart pa matchen eftersom den var ratt langtrakig. Sarskilt nar mannen i married laget borjade ligga kvar pa graset efter tacklingarna for att de var for trotta..



Singles i randigt och Married i rott/gult.




hmmm, varfor ligger bollen i kanten och inte bland alla spelarna?..




Meit och Rolly ute pa en av vara distansturer. Vet inte hur manga ganger jag fick upprepa "steady Rolly...steady" eftersom han var en riktig duracellkanin, precis som Quelle!




Fran vanster: Brun-Rolly, Skimmel-Nickel & Fux-Topaz.



Dawson falls i Mt. Taranaki

Mt. Taranaki



Konstig fagel till pappa



Lekplats i Wanganui

Svenska flaggan hissas upp av varan host Murray och hans dotter Hana.

Huka falls.